Ibland händer det att man får roliga sms. Ibland får man sms från man inte ens känner. det hände mig häromveckan när jag var ute i skogen med knappt någon täckning, och alldeles för lite batteri.Inte kan man göra en främling besviken tänkte jag, och började styra upp när jag kom hem.
Jag letade fram gamla varpar jag hade förträngt, och har börjat göra lite vettiga - och mindre vettiga - saker av dom.
I våras köpte jag en massa lingarn, ovetandes om att det var en smått helvete att jobba med det. En lång varp fick bli till det här bandet, som jag faktiskt inte har en aning om vad jag ska ha det till. Jag kallar den Partybandet, då färgerkombinationen helt enkelt känns lite party.Som ni kanske ser använder jag varken en fabriksgjord bandgrind eller garnsticka, mest för när jag började väva på det här bandet hade jag ingen aning om vart jag skulle få tag på sådana. Det går ju bra ändå, och ibland letar sig även solen in i mit lilla källarrum och ger tillfälle till en sådan här fin bild.
Jag hittade en beskrivning på hur man skulle göra egyptisk diagonalväv med brickor, vilket såg så tufft ut att jag bara var tvungen att försöka. Som ni ser är det ju inte mycket till diagonalväv på bilden inte, för jag hade ett par katastrofala misslyckanden innan jag gav upp på mönstret. Varpen som var kvar fick bli den här istället. Bandet blev inte ens en meter långt, men Sara lärde mig hur man gör roliga toffsar, och jag fick öva lite till på fyrfläta.
Jag var nämligen och hälsade på Sara och Hanna i uppsala, där dom för tillfället väver i skolan. De läser Textilhistoria, eller om det var textilvetenskap - jag föredrar det förstnämnda hursomhelst - och deras lärare måste nån gång kommit fram till att vävning är väldigt svårt att lära sig ur en bok, så de håller just nu på at väva. När skoldagen var slut gick vi till Yll&Tyll, och jag kände mig tvungen att spendera lite pengar på deras fina garner. Köpte lite billigt "fulgarn" också, så att jag kan prova nya mönster på ngt annat än det fina "dyryllet".Jag visste bestämt att jag hade ont om garn när jag var i uppsala, men när jag kom hem igen och såg mina två påsar som jag redan hade, kändes det inte riktigt lika akut. Jag börjar helt enkelt få ont om plats att förvara garnet i mitt rum! Jag skulle behöva någon form av smart, avlång förvaring att hänga utefter mitt element eller liknande, så att man snabbt kunde se vilka färger och kvalitéer man har.
