4 av 14 - Min inställning till hantverk

Varför åker man på lajv igentligen? Om ni frågar mig så är det för att man får ha på sig nya, annorlunda kläder, som dessutom är helt otroligt bekväma jämfört med mycket av vad som säljs idag. Det var lite det som fick mig att fortsätta lajva när jag väl hade börjat. Det var också det som ledde till ett flertal pinsamma kreationer som jag idag nog helst vill glömma.

För drygt ett år sen hände det sig också att jag hälsade på hos Mora Folkhögskola och fick upp ögonen för textil. Två kurser textilvetenskap och x antal lajv senare har jag inte bara alltid en bra bok att läsa i ryggsäcken, utan också något textilt att sysselsätta händerna med. För några veckor sedan virkade jag ett par sjalar i olika varianter, nu syr jag en istället. Den är till ett lajv.

Några av mina vänner, bland annat Kim och Anneli hade bestämt sig för att åka på Brännpunkt Almyra, i en kampanj som jag ibland är med och skriver fiktion till. Efter ett möte med dom hade vi gått från halsdukar till stora dekorerade sjalar, och jag fick skriva ny fiktion. Sjalarna kan jämföras lite med kiltar, då man beroende på färgerna ska kunna se från vilken släkt varje person kommer ifrån.

Jag skrev ju dessutom in ett litet stycke som gör att jag har att göra fram till lajvet. För som textilare måste jag ju komma med den häftigaste sjalen av alla. Nu är klanränderna påsydda, så nu ska jag övergå till broderier och allt annat jag kan trycka dit. Funderade ett litet tag på att fodra den med kaninskinn i nacken. Bara för att jag kan. Men vem vet vad som händer nu? Inte jag i alla fall. Men det blir spännande att se vad jag känner för nästa gång jag sätter mig ner med den.

Men ja, avslutningsvis så kan man ju sammanfatta det hela att jag lajvar inte så mycket. Jag lajvar mest för att få hantverka.